I biblioteket på Göteborgs Naturhistoriska Museum  Naturhistoriskas bibliotek har nu fått in The Linnaeus Apostles -Global Science & Adventure. “Det största forsknings- och utgivningsprojektet någonsin – om det utvalda fåtal som kom att kallas Linnés lärjungar. Under 1700-talet inspirerade den svenske naturforskaren Carl von Linné 17 av sina elever att resa till världens avlägsna hörn för att dokumentera natur och kultur. De reste ensamma eller med större expeditioner över land och hav – över alla kontinenterna.”
Verket är en samlad utgåva av lärjungarnas dagböcker, varav många aldrig tidigare funnits i tryck.
För mer information, se
http://www.ikfoundation.org/linnaeus/apostles.html
***
Nytryck av efterfrågad avhandling
Schartauansk kvinnofromhet i tjugonde seklet av FD Katarina Lewis är en avhandling som lades fram 1997 vid Uppsala universitet och gavs ut på Bohusläns museums förlag. Första upplagan tog snabbt slut och boken trycktes i en andra upplaga som varit slutsåld sedan länge. Boken har efterfrågats och har nu tryckts om för tredje gången, vilket torde vara unikt för en doktorsavhandling.
Utan lekkvinnor skulle det bli glest i kyrkbänkarna i Svenska kyrkan. Trots detta har forskningen förbisett deras stora betydelse i troslivet. Detta arbete skildrar en tyst och gömd grupp: de schartauanska kvinnorna. Schartauanismen har hittills dokumenterats ur ett teologiskt uppifrånperspektiv, där lekfolket har tillskrivits vissa egenskaper och uppgifter. Men hur har kvinnorna själva införlivat trosläran och omsatt den i sitt dagliga liv? Vilken betydelse har de visat sig ha för att skapa, upprätthålla och vidareföra denna fromma tradition? Vad anser de själva om sin gärning? Vilka är deras livsuppehållande hemligheter? Hur ter sig relationen mor och dotter, mellan lärarinna och elev? Ger denna trosform mening åt livet? Är den emanciperande? Vad betyder schartauanismen i dagens kvinnoliv i Bohuslän?
Frågor som dessa besvaras i denna etnologiska undersökning, som bygger på intervjuer med bohuslänska kvinnor i olika åldrar från fiskeläge, stad och skogsbygd. Det visar sig att den schartauanska traditionen är levande och att modern/samhällsmodern är viktigast när det gäller att uppehålla och förmedla denna trosform.
***
Habitat Dioramas av Karen Wonders
Det var i samband med de biologiska museernas tillkomst i slutet av 1800-talet som dioramor introducerades som utställningsform. Idén var att visa djuren "i sin rätta miljö". De biologiska museerna blev ett alternativ till dem med mer vetenskapliga ideal, där djuren presenterades uppradade enligt taxonomiska principer.
Karen Wonders beskriver i sin avhandling Diorama Habitats historien bakom dioramornas tillkomst. Konservatorerna var ofta mångsidiga, som Olof Gylling, som målat bakgrundsscenerierna till dioramorna på Göteborgs Naturhistoriska Museum. I annat fall kunde man ta hjälp av den tidens främsta konstnärer. Så har till exempel Bruno Liljefors gjort bakgrundsmålningarna på Biologiska museet på Djurgården i Stockholm. Idén var emellertid inte helt oproblematisk. Det fanns de som var kritiska och ansåg att det konstgjorda och konstnärliga inslaget i utställningarna hotade den vetenskapliga
sanningen.
Karen Wonders har skrivit en mycket läsvärd bok full av både natur- och kulturhistoria och som inspirerar till fortsatt läsning. Språket är lättsamt och underhållande.
Nu finns boken tillgänglig för utlån på Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotek.
Kerstin Bengs Göteborgs Naturhistoriska Museum
Vill du veta mer om böckerna? Kontakta Bibliotekarie Lena Svensson.
|